Så mycket el drar en luftvärmepump

Luftvärmepumpen kan sänka dina driftkostnader avsevärt varje år jämfört med äldre värmekällor. Men hur stor blir just din besparing? Det beror bland annat på var du bor och storleken på ditt hus. I slutet av artikeln finns tabeller för olika delar av landet.

En luftvärmepump kan hjälpa dig att minska dina värmekostnader avsevärt, men det finns några saker som är värda att ha i åtanke. Stefan Navrozidis, vår expert på luftvärmepumpar från Elon Lilla Edet, delar med sig av sina bästa tips för att du ska kunna optimera din elförbrukning ytterligare och samtidigt njuta av ett bekvämare hem.

Vad är kostnaden för att värma upp ett hus med luftvärmepump?

Varje hus är unikt, men att använda en luftvärmepump i stället för direktverkande el-element kan ofta innebära en minskning av energikostnaden med 30–50 procent. Faktorer som bostadsort spelar in, till exempel skiljer sig förhållandena mellan Skåne och Norrland. För en normalvilla med 2,4 meters takhöjd och treglasfönster ligger besparingen ofta närmare 50 procent. Jag brukar börja med att fråga kunderna hur mycket energi de förbrukar per år och utgå från det.

Se alla våra luftvärmepumpar här!

Vilka faktorer påverkar elförbrukningen hos en luftvärmepump?

De största faktorerna för elförbrukningen är utomhustemperaturen och hur väl isolerat ditt hus är. Med bra isolering kan värmen behållas mer effektivt. Även inställningen på din luftvärmepump spelar roll – genom att sänka inomhustemperaturen något under kalla årstider kan du sänka energiförbrukningen ytterligare.   

Hur stor är skillnaden mellan olika prestandaklasser?

I dag är klasserna A++ och A+++ de högsta inom energimärkningen. Det är viktigt att välja en modell med hög prestandaklass eftersom den visar värmepumpens verkningsgrad. Modeller med högre klass är ofta dyrare i inköp, men de betalar sig snabbt genom lägre elförbrukning, särskilt med dagens höga elpriser.

Vad är COP (Coefficient of Performance) och hur påverkar det elförbrukningen hos en värmepump?

COP, även kallat värmefaktor, mäter kapaciteten hos en värmepump, ett kylskåp eller ett AC-system. Många leverantörer anger även elförbrukning vid specifika utomhustemperaturer, särskilt när det går ner mot minusgrader. På Elons hemsida hittar du detta i produktens faktablad. Jämför vilken effekt som levereras vid olika temperaturer och välj en modell som fungerar optimalt för de vintertemperaturer där du bor. En luftvärmepump som är 2 000 kronor dyrare i inköp kan spara in den summan genom lägre elförbrukning under hela sin funktionstid. Din lokala Elon-handlare kan ge råd kring detta.   

Hur kan man beräkna och jämföra elförbrukningen hos olika värmepumpar?

Börja med att jämföra märkning och granska sedan COP-värdet vid olika temperaturer. Välj en luftvärmepump med så högt COP som möjligt för de temperaturer som är vanligast under vintern där du bor – det är då elen kostar som mest.

Hur påverkas elförbrukningen av rengöring av luftvärmepumpen?

En luftvärmepump som är smutsig eller har damm i filtren får svårare att sprida värme. Om rengöring inte görs regelbundet måste pumpen arbeta hårdare, vilket leder till högre elförbrukning utan att du får önskad värme eller kyla. För tips om rengöring, läs vår guide: Så rengör du din luftvärmepump.

Ska jag köpa en billig luftvärmepump eller investera i en dyrare modell?

Med höga elpriser kan en dyrare luftvärmepump snabbt bli en lönsam investering och betala sig på bara några år. När elpriset tidigare låg runt 30–40 öre per kilowattimme tog det längre tid att tjäna in skillnaden.

Är det lönsamt att stänga av luftvärmepumpen när elen är som dyrast?

Till skillnad från en elbil, som bör laddas när elpriset är lägre, fungerar en luftvärmepump bäst med en jämn inomhustemperatur. Om du sänker temperaturen från exempelvis 22 till 19 grader under dagen för att spara el, kyls hela huset – inklusive möbler och väggar – ner. När temperaturen sedan höjs igen krävs mer energi för att värma upp allt på nytt, vilket ofta leder till högre totala kostnader. En jämn temperatur drar mindre energi totalt och ger dessutom en bekvämare inomhusmiljö.

Hur påverkar fläkthastigheten elförbrukningen hos en luftvärmepump?

För att sprida värmen ordentligt i hela huset bör fläkten gå på hög hastighet. Själva fläkten drar inte mycket el, men den ser till att värmen fördelas jämnt, vilket förbättrar både komforten och systemets prestanda. Under hösten, när temperaturen ligger runt 10 plusgrader, kan låga fläkthastigheter på nivå 1–2 ofta räcka. När vinterkylan kommer behövs högre fläkthastighet för att värmen ska spridas ordentligt i hela hemmet.

Luftvärmepump och elförbrukning

Så hur mycket el drar egentligen en luftvärmepump? Det är en vanlig fråga och fullt rimlig att ställa för den som vill förstå hur det påverkar elräkningen.

Effektförbrukningen för en luftvärmepump under uppvärmning beror på flera faktorer, som utomhustemperatur, klimatzon, årstid, byggnadens isolering, storlek, samt vilken modell och kapacitet som används. Dessutom påverkas elförbrukningen av om pumpen används för att värma eller kyla ett hus.

Ett generellt och schablonmässigt svar är att en luftvärmepump förbrukar mellan 0,5 kW och 1,5 kW per timme. Dock kan förbrukningen variera kraftigt beroende på de nämnda faktorerna, och vid vissa förhållanden kan kW-förbrukningen stiga ytterligare.

Besparing med luftvärmepump i olika klimatzoner

För några år sedan genomförde KVI, Kyl- och värmepumps importörerna, en studie för att testa luftvärmepumpar runt om i Sverige.

- Det hade inte gjorts ett riktigt test sedan 2010. Vi ville göra ett test baserat på nya produkter och återspegla verkliga driftsförhållanden för svenska konsumenter på olika platser, säger Tomas Wiak, produktchef på Daikin och dåvarande medlem i tekniska gruppen för KVI.

Representanter från alla de stora tillverkarna av luftvärmepumpar satte sig ner tillsammans hos KVI för att arbeta fram ett verklighetstroget test där KVI som en oberoende aktör kunde stå bakom. Det resulterade i att först skapade KVI tre typhus: Litet, Medelstort och Stort. Dessa gavs effektbehov på 4, 6 respektive 8 kilowatt under de kallaste dagarna.

Därefter delades landet in i 4 klimatzoner. Kallast med zon 1 i norr och varmast i zon 4 längst söderut. I en kontrollerad testmiljö återskapades förhållanden i 4 städer i de olika zonerna.

- Testerna utfördes av RISE (tidigare Statens Provningsanstalt) för att få ett så oberoende resultat som möjligt.

Vad lärde ni er?
- Det vi kunde se är att besparingen i kilowattimmar ökar ju längre norrut man bor. Spridningen mellan den bästa och den sämsta värmepumpen ökade mer ju längre norrut vi testade. En väldigt viktig lärdom är också att ju längre norrut kunden bor så är det viktigare att maskinen är anpassad för effektbehovet i det kalla klimatet, något man brukar uttrycka med begreppet P-Design. Ju högre P-Design, desto mer lämpad är produkten för ett kallt klimat.

Det är dock kombinationen av ett högt P-design och ett högt SCOP (årsverkningsgrad) som är viktig. Enkelt kan man säga att om man multiplicerar dessa tal med varandra (P-design x SCOP) så ju högre värde, desto bättre maskin. 

Ju längre norrut, desto viktigare är detta. Bor man långt söderut så är SCOP viktigare än P-design.

- Dagens luftvärmepumpar är inverterstyrda vilket gör att dom passar bra i hela Norden, säger Jimmy Landin på Canvac.

Tomas Wiak instämmer och tillägger:

– Luftvärmepumpar sågs tidigare som en kompletterande värmekälla i husen. Men de senaste åren har utvecklingen gått fort framåt och systemen har inte bara förbättrats i prestanda, de har även blivit starkare och marknadens bästa maskiner i dag har en avgiven effekt i kallt klimat som motsvarar två maskiner från början av 2010-talet tillsammans. Det innebär att luftvärmepumpen har gått från att vara ett komplement till att fungera som huvudsakligt värmesystem i ett normalt hus om cirka 150 kvadratmeter. Produkterna har utvecklats särskilt för vår kalla marknad i Norden.   

Kalkyl för besparing i olika delar av landet

KVI, Kyl- och Värmepump Importörerna, gav Statens Provningsanstalt (numera RISE) i uppdrag att testa luftvärmepumpar från olika tillverkare. Tre typhus skapades med olika effektbehov. Därefter delades landet in i 4 klimatzoner. Genom att köra pumparna i en kontrollerad testmiljö kunde man utläsa geografiska skillnader i energibesparing.   

Besparing i kronor: Räkneexempel som utgår från en kostnad på 1,4 kr per kilowattimme (gäller för samtliga zoner).   

Klimatzon 1: Testresultat för norra Sverige

I testet utplacerades värmepumpen i en miljö motsvarande de kallaste delarna av Sverige, dels nordligaste delarna av landet och fjällkedjan. Luleå användes som en referenspunkt och testet gav följande resultat.

Klimatzon 2: Testresultat för mellersta Sverige

I testet utplacerades värmepumpen i en miljö med fokus på ostkusten i mellersta Sverige, en stor zon där Gävle och Västerbotten ingår.

Klimatzon 3: Testresultat för södra Sverige

I testet utplacerades värmepumpen i en miljö som representerade stora delar av Svealand och Götaland, det vill säga södra Sverige, där Borås sattes som referenspunkt.

Klimatzon 4: Testresultat för sydligaste Sverige - varmt

Den varmaste delen av Sverige, sett ur årsmedeltemperatur, fick utgöra en fjärde klimatzon.